Tomaterna i salladen?

Keith Hill, vid den amerikanska radiokanalen Country Radio Aircheck, jämförde i ett inslag 2015 kvinnliga countryartister med tomaterna i en sallad. Detta medan manliga countryartister enligt honom var själva salladen - det vill säga vad den som äter salladen vill ha. Detta menade han var anledningen till att det var så få kvinnliga artister som låg på listorna. Reaktionerna lät inte vänta på sig i denna kontrovers som kom att bli känd som Tomato-gate. Hill stod dock på sig, och hävdade mer eller mindre att country är en plattform som finns till för att sälja plattor. Vilket i och för sig är sant – ingen producent eller skivbolagsdirektör (finns ens sådana längre?) ger sig in i branschen med en vision om att inte sälja plattor och singlar och förhoppningsvis gå mer plus än minus. Det ena behöver dock inte utesluta det andra, och jag vill hävda att det är upp till radions skivspinnare att lyfta fram också den musik som inte nödvändigtvis är lika tillrättalagd och stöpta i samma utnötta former som det som säljer. Fast så har å andra sidan countrymusiken sällan handlat om förändring. Tyvärr.

Kvinnor är överlag kraftigt underrepresenterade på countrylistorna, trots att det finns flera kvinnor som förvaltar såväl som förnyar countrymusiken bättre än vad många av herrarna på listorna förmår göra. Som The Highwomen, vilka häromveckan albumdebuterade med vad som kan vara ett av årets starkaste album. Det är inte några duvungar som ligger bakom bandet, utöver att den trefaldige Grammisvinnaren Brandi Carlile återfinns också den lysande Amanda Shires (som dessvärre allt som oftast stått i skuggan av sin mer kända make, Jason Isbell), låtskrivarveteranen Natalie Hemby och det unga stjärnskottet Maren Morris. Tillsammans har de arbetat ihop ett makalöst album fullt av livsnära berättelser och betraktelser, med perspektiv som ofta saknas inom den samtida countryn. Det är sånger om (lesbisk) kärlek, om fullsatta matbord med den gemenskap det bringar, såväl som om moderskapets baksida och viljan att vara mer än en mamma. För att inte tala om den lika hjärtvärmande som hjärtskärande Amanda Shiresskapelsen ”Cocktail and a Song”, en omkring tre och en halv minuter lång sång om att inte sörja den dödssjuke som ännu lever.

The Highwomen är countrymusik som inte litar på nötta uttryck och klichéer, men fortfarande håller sig rotad i countrymusikens hjärta och bygger vidare på traditionen. Waylon Jennings, som redan 1975 var kritisktill utvecklingen på countrylistorna, hade varit nöjd. Shooter Jennings, Waylon Jennings son, har förövrigt arbetat mycket med Brandi Carlile – bland annat producerade duon Tanya Tuckers senaste fullängdare som jag kommer att återkomma till en annan gång. För även om jag inte förmår påverka de amerikanska countrylistorna avser jag dra mitt strå till stacken för att lyfta fram kvinnor inom countrymusiken. För de är många och de förtjänar att höras, och de är mycket mer än tomaterna; de är salladen, komplett med en vinägrett som ger lagom mycket sting och smak för att lyfta salladen över det torftigt tråkiga.